fyfifa

Vännerna.
Jag har världens bästa vänner. De är helt underbara mot mig, men inte nog med det de är fina mot min Pontus också. Igår fyllde han som sagt år och idag tittade jag in på hans face och där såg jag att min tre bästa hade skrivit grattis till honom, jag vet inte, men jag blev bara så himla lycklig nu på direkten.
Min vänner är fina, snälla, snygga, härliga, underbara och helt fantastiska människor och jag vet inte riktigt vad jag skulle ta mig till utan dem, troligen bara lägga mig ner och dö. de betyder verkligen sjuukt mycket för mig och jag tror inte att jag riktigt förstår hur mycket de egentligen är.
När jag har det lite tungt finns de där, lyssnar, pratar och plockar upp mig igen. Jag hoppas att de förstår att jag tycker ryssligt mycket om dem och att jag skulle offra min högra hand för dem. Men de är bara så jävla fina.
Åå, nu får jag lyckoruus.

Nationella gick väl, vet dock inte hur. Vet inte vad jag har skrivit riktigt vilket verkar vara något positivt för sist de hände fick jag ett fucking MVG, så jag hoppas att jag blir lika glatt överraskad denna gång. Menjag tror inte att jag kommer bli de. Jag tror nämligen att jag kan kyssa mitt MVG i svenska hejdå.
Trååkigt!

Hade för övrigt ett kärt återseende med min fina vän Emil idag. Var sjuukt kul att ses igen efter typ sex månaders tid. Vi hade endel att prata om men tiden gick fort. Shiit, vi pratade liksom om livet och om framtiden, börjar vi mogna nu eller?
Nej, kanske inte med tanke på att vi sa endel grejer som var ganska omogna också, emn vi hade det sjukt kul i alla fall, eller jag. Han kanske hade det dötrist och tänkte att henne ska jag aldrig träffa igen, men men, livet går vidare i sånna fall.
Nu ska jag ta mig en trappa upp, ta tag i religionsboken och lägga mig i badet för en stunds läsning, blir nice!