fyfifa

Men ni kanske vill veta hur det gick för mig igår, när jag skulle till staden och shoppa loss, o, ni ska få veta, veta att det gick åt helvete.

Jag begav mig från lägenheten runt 13.00. Gick sedan ner mot Pontus skola, men väl där kände jag att kroppen inte skulle orka med en stan just då så jag begav mig uppåt på gatan jag var. Efter ett tags vandring såg jag en JÄTTEgalleria som jag tog mig in i. Väl inne i den strosade jag mest runt, magen kurrade. Längst in i denna galleria låg en JÄTTEaffär, som jag tänkte att jag kunde ta mig en titt på. Väl där inne förstod jag att jag skulle bli tvungen och handla lite grejer, så jag slet åt mig en korg. Jag begav mig först till spritavdelningen, vilket var typ halva affären. Greppade snabbt tag i tre fina flaskor, en till far och två till mig(som sagt, skivperioden är närmare än vad folk tror). Därefter plockade jag på mig en rad andra grejer, så till sist blev korgen ganska tung. Väl framme vid kassan och dags för betalning kom jag snabbt fram till att de inte tar mitt kort (Hallå, vilken jävla STORaffär tar inte VISA?!). Jag fick spinga iväg till en bankomat och ta ut lite stålar, tillbaka till betalning och sedan ut ur detta JÄTTEhus. Nu var det bara så att jag tänkte att jag kan ju pröva att ta en annan väg hem (pröva inte de här hemma barn). Jag gick och gick och gick och gick. Till sist tror  jag att jag hamnade i Århus slum. Att tillägga var att det var så sjukt dimmigt ute att jag knappt såg en meter framför mig. Det började även efter typ en timmes vandring att regna, kul tänkte jag. Jag fortsatte dock att kämpa mig fram, men när jag kom fram till en parkering där två människor stod och skrek till varandra fick jag nog. Jag frågade första bästa människa, vilket blev en jätte trevlig tvåbarnsmor om vägen hem. Hon garvade lite åt att jag var så in i helvetet fel ute och sedan sa hon att hon skulle visa mig till bussen som gick till byn (allt detta sa hon på danska, men JIPPI, jag förstod).  Hon hjälpte mig att hitta en buss, jag kanske ska tillägga att klockan då var 15.30. Jag hade vandrat runt i ingemansland i 2,5 timme. Trött, bitter, ledsen och hungrig satt jag mig på bussen mot staden. Inga pengar hade jag löst till att betala bussen med heller så hela resan var jag spänd att en kontrollant skulle komma. Väl nere på byn fick jag tag på den bussen som skulle ta mig hem! Jag damp in i lägenheten ungefär 16.10. 

Min historia kanske inte låter så farlig, men ni ska veta att jag var nära gråt många, många gånger. 

De som är bra med detta är att jag nu kan stryka ganska många grejer på min ångestlista, vilket egentligen var hela meningen med att jag skulle ta mig ut själv i denna kalla och onda värld!

 

Nu är det pluggstilen som gäller, för här ska skrivas!

Jag tror att jag såg ut såhär hela dagen igår, när jag var vilse i ett dimmigt  Århus!

Peace